i livet detta året, känns som det varit alldeles för mycket upp och nedgångar förra året och jag hoppas på det bästa detta året dvs hoppas på att paniken blir bättre, hoppas på att kunna bearbeta saker och ting vilket kommer resultera till väldigt mycket i mitt liv.

Jag har ju varit dum mot mig själv och blockerat en hel del både när det gäller paniken och bearbetning pga att jag inte har velat inse men nu måste jag ta tag i det och verkligen inse att det är sant, att han inte kommer tillbaka utan att det tragiska beskedet verkligen var sant.
Sluta tänka och inbilla mig att han kommer dyka upp igen, att han bara tog längre semester än sagt för han finns ju tyvärr inte med oss längre :(

Känns som att jag har blockerat det mesta jobbiga i mitt liv sen 2008 men nu har ljuset gått upp att jag måste ta tag i det för annars kommer jag gå med ständig oro och må dåligt hela tiden och det mår varken jag eller min omgivning bra av, nu måste jag våga ta tag i problemen och släppa ut allt som tynger mig för det är inte straffbart att släppa ut tårarna som trycker på hela tiden men bara kommer när jag är ensam.
Det har ju tyvärr funnits längre tider i mitt liv där jag stått med problemen själv även som yngre och ingen "vägg" att stötta mig mot utan jag har gått och samlat på mig allt och hållt det inne för att intala mig själv att jag klarar av det själv men jag är inte merän människa.

För det mesta känner jag bara att jag vill ut på en öde plats och bara skrika av mig, släppa ut allting, slå av mig i väggar med mera men när jag sa det till läkaren så skrev han ut antidepp till mig vilket tog lång tid innan jag hämtade ut för jag är emot tabletter men som en bra start på det nya året så bestämde jag mig för att ge det en chans iaf så första tabletten är tagen idag :)

Det finns mycket runt om mig som jag mår dåligt över men nu måste jag börja vid rätt ruta dvs ruta 1 och sen arbeta mig igenom helvetet även om det kommer bli jobbigt så får jag se det positiva i det hela, det kommer lösa sig med tiden om jag bara tar tag i det.

Jag kollade på Melissa Horn live på cirkus när det gick igår och redan innan så har det varit vissa av hennes låtar som har fått mig att låta mig själv släppa ut tårarna och när hon satt och berättade i intervjun om varför hon gjort vissa låtar och när hon gjort dom så kände jag igen beteendet.
Jag har alltid sagt att jag känner mig tryggast när det är mörkt och jag bara kan sitta ner med papper och penna samtidigt som tankarna snurrar, tankar på papper är ganska skönt samtidigt som man låter tårarna rinna men problemet är att jag har en viss förmåga att vilja vara själv då och vissa kvällar/nätter vill jag bara vara själv och kunna göra allt jag inte kan när det finns folk runt omkring mig.

Det har tom gått så långt att jag ibland kan känna extrem frustation när jag inte får tiden för mig själv, när jag bara vill göra sånt som får mig att må bra men inte kan.

Nu ska jag tänka på mitt bästa, ska låta mig själv gå igenom helvetet även om det kommer bli svårt till en början dvs en bra början på det nya året med målen framför mig.....nu ska det funka :)

Vill bara säga tack till en speciell tjej som jag gått igenom mycket med dvs Ninni, tack för att du finns gumman!
Du ska bara veta hur glad jag är att ha dig i mitt liv trots våra upp och nedgångar men inget kommer kunna sära på oss ;)
Älskar dig tjejen och du.....glöm inte det vi pratade om i tele senast dvs hur dom där är och vad dom är ;) hahaha

Till er andra så vill jag önska er god fortsättning och en fortsatt trevlig dag :)