Sorg är en naturlig del av livet. Att sörja hjälper en att bearbeta och acceptera det som har hänt. Det gör man genom att låta känslor och tankar komma. Så småningom blir smärtan i minnena svagare.

Olika anledningar till sorg

De flesta har starka relationer med personer och saker omkring sig. Om man förlorar någon eller något som betyder mycket, innebär det att en relation avbryts och det blir tomt. Man kan sörja att en person som står en nära dör, eller ett älskat husdjur.  

Man kan också känna sorg av andra händelser som förändrar livet mycket. Det kan vara att någon man tycker om flyttar långt bort, att man själv måste flytta, att det tar slut med den man är ihop med, att ens föräldrar skiljer sig eller något annat. 

Om man har utsatts för ett övergrepp eller råkat ut för en olycka och skadat sig, kan man efteråt känna sorg över att man inte känner sig lika trygg eller lika frisk somtidigare.

Alla sörjer olika

Man kan sörja på olika sätt, och olika länge. En del gråter mycket när de har sorg, andra gråter inte alls. En del vill prata mycket om det som hänt, andra vill sörja för sig själva. Det finns inget rätt eller fel. Samma person kan sörja på olika sätt i olika personers sällskap.

Sorgen kan kännas olika beroende på vad som har hänt, och upplevelsen påverkas av vem man är, hur gammal man är och vad man har för erfarenheter, kunskap och personlighet. Vilket stöd man har omkring sig kan också spela in. 

Sorg visar sig inte bara genom att man blir ledsen och gråter. Ofta kan man också

• få svårt att koncentrera sig
• bli arg och irriterad
• växla snabbt mellan att vara glad, ledsen och arg
• bli jättetrött och känna sig helt slut
• sova sämre på nätterna
• tappa lust att göra saker
• få ont i kroppen
• börja äta mer eller mindre.

Det är vanligt att man blir arg. Man kan till exempel bli arg på den som dött för att man blev lämnad, på en läkare som inte kunde rädda personen som råkade ut för en olycka, eller på någon som man tycker beter sig opassande eller dumt.

Det är också vanligt att känna skuldkänslor. Till exempel kan man känna skuld för att man själv lever, när någon man känner har dött. Man kan även känna skuld för att man till exempel tänkt något dumt om någon som dött, sagt något dumt eller om man bråkat och inte hunnit göra allt bra igen.

Om någon har dött, är det vanligt att man pratar med personen och att det känns som om han eller hon fortfarande finns. Det kan ta lång tid innan man verkligen förstår vad som har hänt. 

Vad kan man göra för att komma över sorgen?

Även om alla sörjer på olika sätt finns det saker man kan försöka tänka på.

• Man kan behöva lugn och ro och ha möjlighet att tänka och känna efter i ensamhet. Men ofta känns det bra att vara tillsammans med någon, som en kompis eller familjemedlem som lyssnar om man vill prata. Det brukar vara jobbigare att vara ensam och bära sina tankar inom sig. Och även om man inte vill prata kan det vara skönt att ha någon hos sig som stöd.
• Om man orkar är det bra att försöka tala om för andra hur man känner. Man kan berätta om man vill prata eller inte och om man vill ha råd eller inte. Även om det ibland kan kännas som om ingen riktigt förstår en. Kompisar och andra kan ha svårt att veta hur de ska göra, och kommer kanske med konstiga råd eller undviker att prata om det man varit med om.
• Det kan också vara skönt att skriva ner sina tankar. Man kan pröva att skriva hur sorgen känns, när man är mest ledsen och när det känns lite bättre. Om någon har dött kan man skriva till den personen och förklara sina tankar och känslor.
• Att komma ut och att röra på sig genom en promenad eller träning kan göra det lättare att slappna av. Det brukar hjälpa om man känner sig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller svårt att sova.
• Det är okej att göra sånt som man tycker är roligt, och inte bara tänka på det sorgliga hela tiden. 

Att sörja kan ta lång tid

Att sörja kan ta olika lång tid för olika personer. Sorgen måste få ta sin tid. Man kan ha behov av att prata mycket och få stöd långt efter den sorgliga händelsen, samtidigt som andra kanske har kommit vidare eller börjar tycka att man också borde göra det.

En del av sorgen kan finnas kvar hela livet. Livet förändras och blir kanske aldrig likadant igen. Men sorgen förändras, och med tiden accepterar man det som har hänt. Man lär sig att leva vidare trots sin förlust och minnena gör inte lika ont som tidigare. Ofta delar man in livet i före och efter. 

Var kan man få hjälp?

Om man vill träffa och prata med någon som inte tillhör kompisarna eller familjen eller om det känns som om sorgen aldrig går över, kan man vända sig till en ungdomsmottagning, elevhälsan, studenthälsan eller en vårdcentral. Om det behövs kan den man träffar där hjälpa en att få kontakt med till exempel en kurator, psykolog eller läkare som är specialist på att hjälpa unga som har det jobbigt.

Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa någon av de telefonjourer som finns.

Detta är hämtat på: http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Sorg/

Ångest är reaktioner i nervsystemet som man inte kan styra själv. Det är bra att känna till att ångest inte är farligt och att det alltid går över efter ett tag.

Kan kännas i hela kroppen

Att ha ångest är att känna sig mycket rädd och orolig. Det är en stark känsla som kan kännas i hela kroppen. Samtidigt som man blir orolig kan hjärtat slå snabbare och hårdare, andningen bli snabbare och musklerna dra ihop sig. Man kan börja svettas, bli yr, darrig eller må illa, eller känna ett tryck över bröstet, som att det är svårt att andas.

Först blir känslan starkare och starkare, men efter en stund blir den inte starkare än just då. Då brukar man börja slappna av, och ångesten minskar. Ångest kan kännas skrämmande. Men det känns alltid lugnare efter ett tag, och det är inte farligt.  

Ångest kan kännas olika olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är ångest. 

Ibland används ordet ångest när man tycker att något är jobbigt. Man säger att man har ångest för till exempel ett prov i skolan eller för att det är mycket på jobbet. Men ångest är något mer än den här vardagliga oron, som kanske ofta handlar om stress.

» Stress

Man vet inte alltid varför man får ångest

De flesta får ångest någon gång, men det är olika hur mycket och hur ofta. En del får ångest bara någon enstaka gång, andra kan ha stark ångest som ofta kommertillbaka, eller ångest som håller i sig länge. Man kan också få korta ångestattacker som går över snabbt.

Ibland vet man anledningen till ångesten. Den kan komma när man är med om något jobbigt, som att någon man känner dör. Man kan få ångest om man har utsatts för ett övergrepp eller när man ska ha ett stort prov eller en anställningsintervju. Det kan vara mycket jobbigt, men man vet i alla fall varför man har ångest. Det kan göra den litelättare att stå ut med. Man kan också få ångest av att dricka alkohol eller använda droger.

Ångest kan också komma utan att man vet varför, eller av orsaker som man inte tänker borde ge ångest. Det kan göra ångesten jobbigare och svårare att stå ut med, och göra en mer rädd.

Det finns ingen tydlig gräns mellan de här formerna av ångest. Det kan också vara så att man kanske vet vad ångesten beror på men ändå tycker att den är för stark, till exempel om man reagerar med hjärtklappning, yrsel och svettningar inför prov eller tentor. 

Påverkar sömn och känslor

Ångest kan göra att man får svårt att slappna av och att sova bra. Man kan vakna på nätterna och på så sätt få sömnen störd, eller få för lite sömn. Ångesten kan också göra så att man blir rastlös, otålig och lättirriterad, eller så att man lättare blir ledsen och börjar gråta.

» Sömn

Ångest för ångesten

Ångest kan ge så starka känslor och reaktioner i kroppen att man kan tro att man håller på att dö eller bli galen. Det kan vara så jobbigt att man gör allt för att undvika att det ska hända igen. Då kan man få ångest av att man är rädd för att få ångest. Det kallas för förväntansångest.

Man kan vara orolig för att få ångest när andra är med, och tycka att det är svårt att berätta om sina besvär. Det kan göra att man börjar undvika att träffa personer man egentligen vill träffa eller att göra saker man egentligen vill göra. Rädslan för att få ångest gör att man blir begränsad i sitt dagliga liv.

Att undvika sånt som man tror ska ge ångest är inte bra, eftersom det kan göra ångesten värre. Istället ska man söka hjälp tidigt. Det finns bra hjälp.

Vad kan man göra själv?

Det går att bli av med ångest. Ofta kan man hitta egna sätt att hantera sin ångest. Här är några tips. 

• Det brukar hjälpa att berätta om sin ångest för någon man känner sig trygg med. Att sätta ord på sina jobbiga känslor kan göra det lättare att tänka och att förstå dem.
• För många hjälper det också att skriva om de jobbiga känslorna, eller att måla eller skapa på andra sätt.    
• Stress kan öka ångest. Om man är stressad kan man därför fundera på hur man kan minska stressen, och på så sätt också minska sin ångest.
• Man kan göra avslappningsövningar. Det finns att ladda ner på internet eller att köpa på cd på apotek.
• Ångest gör ofta att man sover sämre. Men om man lyckas sova bra kan den minska. Därför är det viktigt att försöka sova ordentligt.
• Ångesten kan minska om man rör på sig, genom att träna eller promenera.
• Om man röker, snusar, dricker alkohol eller dricker mycket kaffe kan man pröva att minska på det och se om det hjälper. Mycket nikotin och koffein kan öka ångesten och göra att man sover sämre.
• Man kan läsa om ångest eller få tips av andra, till exempel på internet. Det finns föreningar man kan gå med i som kan stödja med tips och råd. 
• Om man vill prata med någon, kan man ringa någon av de telefonjourer som finns.

Man ska inte dricka alkohol eller ta andra droger för att minska sin ångest. Det kan kännas som om det hjälper för stunden, men ångesten kommer tillbaka och då kan den bli ännu värre.

Vilken hjälp kan man få?

Man kan också få hjälp att hitta sätt att bli av med ångesten. Den vanligaste behandlingen om man har stark ångest är någon form av samtalsterapi, medicin eller avslappning. Det som funkar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att man får hjälp som är anpassad efter vad man själv behöver.  

Man kan börja med att kontakta en ungdomsmottagning, skolhälsovården eller en vårdcentral. Om det behövs kan den man träffar hjälpa en att få kontakt med till exempel en psykolog eller läkare.

Denna info läste jag först på: http://mywaymylife.bloggplatsen.se/ men kopierade den sedan på: http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Angest/