utan telefoner och utan datorer vilket har varit sjukt härligt :)

Det har varit en helg full av mys, god mat och bara tid för oss själva!

Idag vaknade vi relativt pigga och beslutade oss för att sticka ut på gården och lägga oss i solen och bara njuta av vädret samtidigt som vi spelade en yatzy, när solen försvann från gården så stack vi upp och njöt av solen på balkongen samtidigt som vi städade och skurade hela balkongen och trallorna fick sig en dusch tillsammans med bordet så nu är det ute rent och fint :)

Efter det blev det grillad flintastek med potatissallad och sallad med vitlöksdressing *mums* 

Det ska ju bli sjukt fint väder och härlig värme hela veckan så vi passade på att sticka upp till pappa och hämta kylväska så vi kan sticka ut med gucci i veckan :)

Precis hemkomna och nu blir det bara att ta det lugnt och vänta på att BB börjar sen ut och möta Becky så vi kan ta kvällsrundan med hundarna och efter det blir det sängen :)

Ha en fortsatt trevlig dag gott folk.....

Puss puss 

Som jag skrev igår så snurrade tankarna riktigt mycket och just nu är jag inne i en sådan period det huvudet snurrar och jag vet knappt vad jag ska ta mig till, vill liksom bara ligga kvar i sängen på morgonen och bara vara för mig själv men så har inte dagen blivit idag :)

Jag vaknade och gick upp, jag och sambon stack ner en runda på stan och kollade lite i affärer, han hittade ett par sjukt snygga skor och en tröja plus att han vänder sig om till mig och säger att jag får Fox-tröjan som jag så gärna ville ha och jag kan lova att jag blev glad.
Vi var på väg hem och träffade på min gamla granne och det visade sig att hon skulle ner och handla mat så vi frågade lite snällt om vi fick stjäla skjuts av henne ner till Willys och det fick vi, vi hoppade in i bilen och just idag kände jag mig motiverad till att testa min panikångest till max och det gick hur bra som helst för efter en runda på Willys blev det in på Lidl och sen in på maxi och dessutom åka bil.
Kan säga att jag är sjukt stolt över mig själv som fixade det utan en enda panikattack och dessutom utan att gå och halsa 1 liter vatten samt äta ett paket tuggummi som jag brukar få göra bara jag går utanför dörren.

Vi har handlat riktigt mycket idag och det har varit en lugn dag som ändå har varit riktigt mysig, nu äntligen är vi hemma och har packat upp allt och först nu avnjuter jag en isakall powerking och en cigarett :)

Ikväll blir det en myskväll med mobil och dator avstängda med flintastek och massa mys i soffan samt att jag tänkte unna mig ett glas vin idag och sen blir det tidig säng.
Ni som känner mig vet att jag var mycket för att festa innan men nu känns det som man tappat suget och blivit svensson hahaha ;)

Ska ut med hunden en snabb runda sen in och spola upp ett bad och mysa ner mig där så jag önskar er alla en underbar lördagkväll!

På återseende imorgon..... 

ursäkta uttrycket men gick ut med hunden när jag vaknade och skulle släppa henne på samma ställe som alltid annars, den småhaglade ute men ändå så kände man vårlukten var man än gick.
Jag gick upp till stället vi brukar släppa henne på och då slog doften av nyklippt gräs efter som det åkte runt en massa gubbar och klippte gräset på varenda jävla gräsmatta där nere, jag kände hur ögonen rann och kliade i takt med att näsan rann och mina luftvägar sakta men säkert började täppas igen.
Min önskan just då var att sambon hade varit vaken så han hade kunnat ta ut henne då jag hade glömt medicinen hemma :( *klant*

Som tur var så var hon riktigt nödig så jag fick småsprionga upp till ett ställe där hon kunde gå in i buskarna och göra vad hon skulle så att vi sen bara kunde komma därifrån, stack ner och handlade min powerking på vägen hem och satte mig ner här ute på gården för att kunna njuta av en cigg och min powerking men inte fan blev det bättre så jag gick upp.
När jag väl kommer innanför dörren så ligger slöfocken fortfarande och sover och det var för 20 minuter sen så nu äntligen är han vaken men kvar i sängen, tror han börjar bli gammal hahaha.

Nu blir det bara att ta det lugnt och stanna inne ett tag och sen ska jag försöka träffa pappa om han är hemma vilket han borde vara pga sjukskrivningen men inget skulle förvåna mig, han saknar väl jobb och är där nere en liten stund för att han bara var tvungen att göra något hahaha.
Min älskade far är inte lite envis utan riktigt mycket så nu äntligen vet jag var jag har fått min envishet ifrån haha.

Älskar min far överallt annat och likaså min knäppa sambo ;)

Skriver kanske senare idag....

Puss
 

under en sjukt seg dag men ändå mysig ;)

Jag har mått kass nästan hela dagen och hade feber undr natten så det har blivit en lugn dag!

Under dagen har jag mest slöat och träffat pappa en snabb runda och om tur är så är han hemma nu och dessutom sjukskriven fram till den 27:de, får väl se hur länge han håller sig från jobb under den tiden ;) *envis* 

Nu under kvällen har vi myst lite och Carla kom upp en runda sen kollade jag och baby på "This means war"
Den var sjukt bra och jag kan lätt rekomendera den :)

Nu blir det in i duschen och sen bara ta det lugnt så natti natti....

 

THIS MEANS WAR

Flyttade över detta inlägg från min förra blogg....

Tanken dök upp om dom som inte har något hem, av någon anledning har dom blivit hemlösa och troligtvis av personliga skäl eller missbruk av narkotika eller alkohol.

Hur mycket anhöriga än försöker få socialen att öppna ögonen så sitter dom på sina stolar och säger att allt blir bra men efter det gör dom ingenting åt problemet, varför?

I nästa stund sitter dom och klagar på att samhället ser ut som det gör och att det finns alldeles för mycket missbruk både bland barn och vuxna, är inte det lite dubbelmoral?

Socialen i fråga verkar tycka att det är för jävligt att samhället ser ut som det gör men ändå sopar dom det mesta under mattan för att dom inte ska få så mycket jobb att göra.

Om det hade varit en anhörig till dom hade dom reagerat och aggerat på samma sätt då eller dom hade gjort allt för att missbrukaren/den hemlösa hade fått ett liv som var värt att leva?

Det är tragiskt att se människor leva ett sånt liv när dom är värd ett bättre, dom kanske vill ha hjälpen men blir nekad den bara för att dom hittat på skit tidigare, är det verkligen rätt?

Det är väl inte så svårt att fixa fram ett hem till dom stackarna, göra så dom får mat på bordet, tak över huvudet med mera!?

Ber dom om hjälp så ge dom den chansen att bevisa att dom verkligen vill göra något åt sitt liv, sabbar dom chansen så är det upp till dom då har dom iaf fått en chans.

Skulle offret i fråga vara omöjlig och i fara för samhället eller sig själv så är det väl inte svårare att slänga ett LVM/LVU på personen?

Socialen verkar ju ha det så lätt med att slänga LVU på ungdomar men när det sen gäller äldre så blir det mer jobb, journaler med mera att gå igenom och då blir det helt plötsligt omöjligt enligt socialen.

Är dom slöa eller dom har bara tummen mitt i röven?

Med detta inlägget pratar jag av egen erfarenhet...

Jag fick ett LVU som 14 åring då dom satte mig på hem för att min mamma som är alkoholist inte kunde ta hand om mig då jag drog mig hemifrån för att slippa att se samt började imgås med fel folk vilket drog in mig bland droger, våld och kriminalitet, det LVU:et fick jag bara på 3 veckor och när jag väl flyttade hem igen så söp min mamma ännu mer och jag krävde ett LVM på henne vilket dom sa var svårt att fixa.

Polisen kom hem och hämtade henne flera gånger, hon var självmordsbenägen, satt i rättegång för mordförsök på sin egen dotter dvs mig, olaga hot, hot mot tjänsteman och kom in på psyk med 3,13 i promille.

Dom släppte hem henne då dom ansåg att hon var kababel att ta hand om sig, jag åkte personligen in till läkaren som skickat hem henne och skällde ut honom, frågade om han jobbade eller om han själv var intagen på stället för tänka kunde han inte.

Jag sa klart och tydligt att jag inte skulle lämna stället förrän dom tagit rätt beslut och sätta ett LVM på henne, efter många om och men blev jag utslängd och ringde polisen som fick komma hem och hämta mamma och kräva LVM på henne.

Dagarna gick och hon var på psyk i väntan på socialen beslut och efter mycket bråk och tjafs med dom så kom dom hem och sa att dom satt ett akut LVM på henne och att hon skulle flytta till Stockholm.

Ingen blev gladare än jag för beskedet men in genom dörren kommer två soctanter och två poliser och hämtar henne med handbojor då hon rymt från psyk, hon tittade på mig och sa till mig att hon skulle mörda mig när hon fick tag på mig och jag skrattade.

3 veckor för att sätta LVU men hela 9 år för att sätta ett LVM på min mamma som i dagens läge har åkt på återfall, supit sönder förhållande och hela familjen.

Kan säga att jag aldrig varit lyckligare än jag är nu, min älskade pappa har fått stå ut med mycket genom åren, han har jobbat röven av sig i utlandet för att kunna försörja familjen plus att han har varit som både mamma och pappa för mig.

Älskar min pappa över allt annat... Hoppas att socialen blir smartare genom åren och fattar snabbare beslut, så jävla svårt kan det inte vara

att komma till sjukhuset  för att hälsa på pappa och verkligen se hur nere han ser ut men hur han försöker skämta hela tiden för att visa sig stark, han har alltid tagit så lätt på allting och bara sagt:

- Det är ingen fara....
så fort han varit på sjukhuset eller lämnat prover.

Jag kan säga att nu är jag verkligen rädd, han var hemma på permis ver helgen men skulle vara tillbaka på sjukhuset idag för ytterligare kontroller så som blodprover och magnetröntgen.
Röntgen ligger han inne på nu och han lovade att höra av sig när den var klar för att jag skulle få veta om han kommer hem idag eller får stanna.

Jag sitter med dom värsta tankarna och redan när jag lämnade sjukhuset som jag inte ville göra så kom tårarna, än kan jag inte hålla tillbaka dom och jag vill bara springa tillbakla till sjukhuset och krama och pussa på min älskade pappa och berätta hur mycket jag älskar honom.

Nu sitter jag bara och väntar på att han ska ringa och berätta provsvaren för mig och efter det ska jag ringa sjukhuset och höra med dom hur det såg ut då min pappa har en viss förmåga att säga att alla prover var bra och det gör han antagligen bara för att han inte vill att någon ska bli orolig :(

Nu blir det vila en stund sen ut med hunden....

Puss puss

 

även känt som barbiedrogen är något jag började med för ett bra tag sen och jag har gått på detta från och till.

Jag har både bra och dåliga erfarenheter av just detta och kom in på en annan blogg för en lite stund sen just angående melanotan, dess effekter med mera så tänkte skriva lite snabbt om just min tid med "barbiedrogen" .

Jag fick reda på melanotan för ett bra tag sen och var ute och kollade på nätet vad det låg på i pris med mera och efter ett tag så var det en kompis till mig som hade just detta och jag gjorde en beställning på det, fick hem allt och började.
Jag tog detta varje dag på kvällen innan jag skulle lägga mig då man blev trött till en början när kroppen skulle vänja sig men efter ett tag blev mitt intag allt mer intensivt och merän regelbundet, jag har väldigt lätt för att bli brun men jag fortsatte då jag såg resultat. 

För er som inte vet så är det en liten spruta med insulin-nål som du sätter i bukfettet....

Jag hade gått på det ett tag och sen kom dagen då jag kände av smärta i magen dvs liknande svag mensvärk till en början, jag reagerade inte så mycket på det förrän sent på kvällen när jag fick riktigt kraftig smärta i magen och satt dubbelvikt på toaletten, försökte kalla på min sambo men smärtan hade tagit över så jag gnydde mest.
Han kom in till mig och frågade hur det var och jag grät och småskrek av smärta att han skulle hjälpa mig dö hehe...

Vi trodde frst att det var smärta precis innan mensen men när jag tittade ner i toan så var det blod i toastolen samt på pappret dvs avföringen var blodblandat men man såg blodet klart.
Jag gick in och la mig då jag trodde det skulle bli bättre men den kvällen/natten slutade på akuten då jag fick ringa mitt ex som bor längre ner på gatan och be honom köra oss in.

Väl inne på sjukhuset fick jag träffa en helt underbar läkare som jag träffat innan pga magsmärtor och jag minns så väl den första gången jag träffade den läkaren inne på sjukhuset och han kommenterade min solbränna och frågade om jag varit utomlands, jag visste då att melanotan var förbjudet i sverige och sa att jag hade solat solarie.

Denna gången undersökte han mig ytterligare och tog lever, njur och alla möjliga tester....

Jag fick åka hem igen i väntan på provsvaren och mycket väl ringde han mig och förklarade att han fått provsvaren och frågade även om jag glömt berätta något för honom, jag minns hur jag svalde undan och fick fram ett ynkligt JA...
Jag berättade att jag hade haft smärtorna sen jag hade börjat mer intensivt med just melanotan och han bad mig åka till en gynekolog pga att dom misstänkte cystor i nedre delarna av magen och han bad mig att sluta med melanotanet då det är ett läkemedel.

Jag la av med det ett tag men kände att jag ville ha lite mer färg igen och påbörjade en ny spruta, resultatet blev flammig brunhet då det såg ut som kraftigt ojämt lager med brun utan sol och leverfläckar fick jag en hel del av på hela kroppen, illamående och trötthet.

Till er som tar melanotan så vill jag bara varna er.......Ta rimlig dos och rengör alltid sprutan före och efter varje användning.
Ta hand om er och var försiktiga, ta hellre liten dos ett längre tag än stor dos och få det till ett beroende.

Här är även en bild efter drygt 1,5 veckas intag av "barbiedrogen"  dvs några dagar innan jag åkte in akut....