Till en början vill jag bara säga att detta inlägg är kopierat från: http://panikangestattack.blogspot.se , den bloggen innehåller massa bra info om just panikångest och denna tjejen tycker jag personligen är sjukt stark som skriver om detta.
Jag själv har inte riktigt velat skriva om min diagnos panikångest innan då jag trott att ingen ska förstå och att jag är ensam om det men här har ni en läsvärd blogg! :)

Trevlig läsning....

Ni som lider av panikångest kommer känna igen er nu. Men för er anhöriga eller ni andra som kikar in här,
som lever lyckligt ovetande om hur det känns, att ha en panikångest-attack vill jag med det här inlägget
försöka förklara hur det känns. Hur panikångesten påverkar en och hur det försvagar en. Ni som lever 
lyckligt ovetande om hur det är att leva med den ständiga rädslan och oron - Skatta er lyckliga, för
det här är verkligen någonting som ni aldrig någonsin skulle vilja känna och uppleva. 

Från första vaken stund är den nu så bekanta känslan där. Ångesten. Den smyger sig på. Sakta men säkert.
Likt ett bakhåll attackerar den dig, när du minst anar det. Och då kan du inget göra. Du är maktlös inför din
ångest. Det är i alla fall så det känns. Och tro mig, man vill inget hellre än övervinna känslan. Man skulle ju
bara vilja slå ner jäveln, kasta känslan i golvet och resa sig. Man skulle verkligen vilja stiga upp ur sängen,
sträcka på sig och säga: Idag mår jag bra. Jag känner ingen ångest what so ever. Men det får tyvärr inte.
Ångesten förlamar en. Känslomässigt och handlingsmässigt. Man kan inget göra. Inför ångesten är man
 maktlös. Hur mycket man än kämpar. Hur mycket man än förnekar så finns den där, redan från morgonen.

Jag säger inte att dagen i och med detta är dömd att misslyckas! Absolut inte. Det kan, med god tur, bli
en riktigt fin dag. Men ångesten kommer inte att ge med sig. Den är närvarande hela tiden, hela dagen lång.
Det handlar bara om din egen relation till den. Klarar du av att lägga den åt sidan, så att du klarar av att
göra dina dagliga sysslor? Är du stark nog att för en stund tysta ner känslorna av ångest för att kunna
göra något viktigt och värdefullt? Det är upp till dig. Jag är hemskt ledsen, men man måste lära sig leva
med ångesten. Den kommer inte att lämna dig ifred, hur mycket du än önskar det. Det går inte att förneka.

Med panikångest kommer, förutom ångesten även känslorna av oro, rastlöshet, osäkerhet och stress.
Du kan inte slappna av. Aldrig. Inte en endaste stund, för du är hela tiden på din vakt. Beredd att ta till
kamp eller flykt då paniken smyger sig på. I bilen, i skolan, på jobbet, i affären, på bussen, i kön, i stan.
Även i ditt eget hem har du full kontroll, tror du. Du önskar att du har kontroll över varje situation. Men
när kontrollen slinker dig ur händerna kommer paniken. Som en blixt från en klar himmel, och du hinner
inget göra. Panikångesten slår till med full kraft och panikattacken smyger sig på. Hjärtat börjar slå allt
fortare, pulsen ökar, benen domnar, knäna ger efter och du bli yr. Du har tappar kontrollen, och du blir
galen. Du kommer antagligen att dö. Ja, det är så det känns. Livet rinner iväg. Andetagen blir allt tyngre
att ta, det känns som om luften tar slut. Du har varmt och kallt om vartannat, svetten kryper fram och
du upplever starka overklighetskänslor. Nu har du verkligen ingen kontroll över vare sig dig själv eller
situationen du befinner dig i. Tankarna snurrar, hela världen snurrar och du mår väldigt väldigt dåligt.

När trycket sedan lättar och synen inte är lika suddig längre skulle man kunna tro att det inte kan bli
värre. Men visst, så lätt slipper du inte undan. Du har just haft en panikattack och nu kommer genast
rädslan för en ny. När kommer du få din nästa panikattack? Oron, stressen, rädslan. Du är aldrig ensam
för dessa tre känslor är alltid med dig. Dagligen, hela dagarna. Det är så det känns. Och man är verkligen
livrädd. Man är livrädd för att leva med dödsrädd för att dö. Varje dag. Hela tiden. Så skratta inte bort
det när någon med panikångest säger att de är rädda, för de är verkligen det. Väldigt väldigt rädda. Kom
ihåg det. Och utsätt inte personer med panikångest för svåra situationer, de är kanske inte beredda på att
ta de steget ännu. Det kommer! Men låt dem för guds skull göra det i sin egen takt. Ingen vet hur det
känns förrän man själv varit där. Livrädd. Så kom inte och säg att du vet hur det känns. För det vet  du
inte. Inte om du aldrig varit där, kallsvettig och med pulsen skyhög. Försök förstå, och ge inte upp!

Hoppas inlägget gjorde nytta! Kom gärna med kommentarer och åsikter om detta.

vem som är ens riktiga vänner, när firandet av min 26års-dag kom var den en jävla massa som skulle komma men när dagen väl kom ja, då kom inte ens hälften.
Det är en sak om personen ifråga har sagt kanske och det sen visar sig att vederbörande har sitt barn just den helgen men fan inte som dom andra idioterna har betett sig gång på gång.

Jag har bestämt mig nu för att vara själv, göra saker jag tycker är kul och det innebär att jag inte kommer sitta hemma och vänta på att den och den ska komma och hälsa på som dom sagt några timmar tidigare.
Man märker hur folk har förändrats med tiden, tyvärr....

Förutom detta tråkiga så kan jag säga att jag är på ganska bra humör nu, jag kommer gå inför träning, familj, jobb och vänner nu dvs dom som inte spelar det falska spelet.
Tankarna har gått om vissa saker den senaste tiden och jag har lite beslutsångest än men jag ska nog komma på en lösning här med hehe ;)

Jag vet en sa som jag ska göra idag och det blir att börja färga håret eller rättaresagt slinga håret, jag saknar mitt blonda så tänkte slinga upp det till blont istället för att färga hela håret direkt, vad tror ni om det?

Förresten, en ganska kul sak till är ju att Linnea flyttat in i porten brevid och hon är så gullig och jävligt trevlig dessutom :)

Nej, nu ska jag försöka göra mig iordning så att jag kommer ner till stan när Devon är klar hos läkaren så ni andra får ha en bra dag så hörs vi kanske senare....

Bye bye

Den senaste tiden har jag upptäckt liksom många andra att jag är riktigt lättirriterad men jag vet inte varför vilket skrämmer mig, mitt humör har blivit värre nu än innan och dumma tankar dyker upp dag som natt.
Ikväll blev jag sjukt irriterad över att Devon skulle ner och hämta tvätten men ist för att ta upp tvätten som var torr så slängde han in en maskin till när det bara var 45 minuter kvar på tvättiden och endast en maskin funkade dvs trjorna som han kastade in är blöta än.

Han stack ner runt 20.00 och kastade in detta och det säger han först runt 01.00, kan lova att jag kokade och undrade hur fan han tänkte, han hade inte en tanke på att sticka ner och hänga upp dom heller utan han säger till mig att jag kunde tänkt på det.

- Hur fan ska jag kunna tänka på det när jag inte har en aning om att han slängt in det? (idiotas) Gahhh....

Kan man vara mer lättirriterad? hmm...

Kom upp med hunden för en liten stund sen samt torr tvätt men även blöta tröjor, satte mig vid datorn och satte igång Melissa Horn för av någon konstig anledning tänker jag på annat när jag hör vissa låtar med henne men kan lova att jag är irriterad än.

Blir snart sängen och kan lova att det kommer bli skönt så godnatt på er!

Folk tycker jag är konstig för att jag satt i juni månad och tjatade om att jag saknade hösten men nu är den ÄNTLIGEN KOMMEN och ingen är gladare än jag, det finns nog inget mysigare än att känna solen men samtidigt så tar dom kyliga vindarna över, trädens löv blir röda, gula och bruna, mörkret kommer tidigare och allt är så mysigt.

Hösten = Tända ljus, en bra bok, en kopp te och mysiga skumbad!!

Jag blir på riktigt bra humör under vinter-halvåret och gillar inte sommarvärmen så mycket, vissa tycker det låter skumt men jag kan lägga upp en bild så ni förstår vad jag menar ;)

 

Jag bara älskar detta :)
Den gyllene balansen mellan aktivitet och avslappning är inte helt lätt att hitta i livet.
Det är en konst att i vardagen också hitta det som ger en stunds vila och fylla på med positiv energi så det blir en bra balans mellan arbete, aktivitet och vila och det är just det som höstfärgerna hjälper till med när det gäller mig.
Devon tycker iofs inte att det är så kul när jag tjatar om hur underbart det är då han tycker jag är lite knäpp men det bjuder jag på.
Nu blir det att ta det lugnt och vänta på att Linnea hör av sig igen samt att Agata kommer upp en runda med sin son så ha nu en underbar dag allihopa och glöm inte att njuta av detta underbara höstväder ;)

Hade sjuk huvudvärk igår och kände mig kass, kom hem och la mig i soffan och slocknade troligtvis pga mina Tharalen som jag tog innan läkaren i förrgår. :(

Var ju hos läkaren för att göra en skiktröntgen och jag kan lova att jag höll på att smälla av när dom kommer med en flaska och ber mig dricka upp 1 liter blandad kontrast på 1 timme och dessutom fördela det jämt och inte kissa något den sista kvarten.
Kom in på röntgen efter att ha druckit halva flaskan då det var vidrigt, fick resten av kontrasten via slang i armen och när hon sprutade in kontrasten blev jag varm i hela halsen samt från midjan och ner så det kändes som att jag kissade ner mig haha.
Var tvungen att kolla efter och sköterskan skrattade och fortsatte prata med mig, kan lova att det kändes som billig fylla.

När vi sen skulle cykla hem så fick Devon skjutsa mig då jag var groggig och han var inte mycket bättre så det var tur vi inte mötte någon på vägen som började snacka med oss.
Var en aning väck efter det och orkade inte mycket så det blev soffan...

Idag har varit en lugn dag och jag har sovit ut vilket jag planerade att göra imorgon med men chefen ringde och frågade om jag kunde jobba mellan 07.30 till ca 14.00 och jag svarade ju klart JA så ikväll blir det sängen när efterlyst slutar då jag ska upp mellan 05.00-05.30 för att slippa stressa och hinna med allt innan jag sticker.

Dagen idag har bestått av en massa slöande i soffan och så ser det ut nu med :)

Ligga i soffan och spela wordfeud efter bloggen är uppdaterad sen kolla efterlyst i sängen för att sen sova så man får några timmars sömn iaf ;)
Känner mig som en riktig bitterfitta då jag lagt mig i sängen för att sova för innan hade jag inga problem med att somna för att tv:n var igång men nu vill jag ha helt tyst i lägenheten och Devon kan knappt röra sig i sängen förrän jag börjar gnälla hahaha.

Nu blir det wordfeud sen sängen så natti natti gott folk!

Vaknade för en stund sen och kom precis innanför dörren efter att ha varit ute en runda med hunden och snart väntar en härlig dusch.

Är en aning chockad då jag verkligen inte trodde att jag skulle vända tillbaka dygnet så snabbt som jag har gjort, innan hade jag inget att göra om dagarna och på en dag vändes allt till att jag bara är ledig på söndagar haha.

Tro det eller ej men jag trivs med detta

Nu blir det duschen sen göra mig i ordning för att gå hemifrån klockan 07.45 men när jag slutar så ska jag kasta mig i soffan och kolla film och bara slappa resten av dagen :)

Ha en underbar dag allihopa!

Ps. Glöm inte att Devon är en slöfis som fortfarande sover. Ds

Söt är Devon när han är nyvaken och läser min blogg hihi.